tisdag 16 december 2008

2008 enligt Abnorm-Blom

Jimmy Blom sjunger i hårt manglande Abnorm och han är dessutom redaktör för Hard rock info. Det här var hans höjdpunkter i år.

1. Bästa konsert var ju utan tvekan Iron Maiden på Ullevi i Göteborg den 26 Juli. Nostalgitripp rakt av! Inte en ny låt i sikte, och det är ju så man vill ha det med dom (kanske lite tragiskt i och för sig).

2. Bästa punkplattan får bli Disfears "Live The Storm". Hade inte hört dom på flera år, men blev uppenbarligen glatt överraskad och började leta mer som man "missat".

3. Nu gillar jag ju metal lika mycket som punk, så en årets bästa metalplatta får vi ju ta också. Det blir Mustasch "Lowlife Highlights". Och vad ska man säga? Det är ju en best of-samling, och för en gångs skull utan en enda dålig låt. Då har man ju verkligen lyckats!

4. Årets demo är ju inte mycket att tveka på. Ett band som hyllats här, nämligen Körsbärsfetteras "Skyll Dej Själv". Bra låtar och texter helt enkelt.

5. Vad ska man dra till med här då? Får väl ta något idiotiskt som att det var ju bra att Skitliv! lades ner till slut, hahaha! Sämre fanzine har jag inte läst sedan 90-talets alla Sika Äpärä-kopior. Att dom sen kallar mitt band Abnorm för DiaPsalma-punk ger ju såklart extra minuspoäng. Vi spelar råpunk för helvete!

2008 enligt HepCat/HepTown-Malin

Malin Sjöberg bloggar, fotar och jobbar på coola Lundaetiketten/klubben Hep Town/HepCat/Saint 21. Det här tyckte hon var bäst i år.

1. Flogging Molly på Mejeriet i Lund.
Vilket röj, det var länge sedan jag svettades så mycket på en spelning. Backstage fick jag fotografera så mycket jag ville. Rara pågar och tös.

2. Boken "New Brunswick, New Jersey, Goodbye" av Ronen Kauffman.
En memoar om att växa upp bland källarspelningar, hardcoreband och punkideal. Läs!

3. J.Tex and the Volunteers.
Jag har hört dem på skiva, live, unplugged, som duo, som trio och det är alltid riktigt bra. Jag begriper inte hur de bär sig åt. Talang kallas det visst.

4. H2O släppte "Nothing To Prove" efter sex års tystnad.
Singeln "What Happened" är rena charmoffensiven med Matt Skiba och Lou Koller (från Alkaline Trio respektive Sick Of It All) som gästvokalister. Som den törstige mannen sa om sin iskalla Carlsberg, worth waiting for.

5. Mindless Self Indulgence.
Industri, punk, hip hop och metal i en ohelig harmoni. Ett guldkorn från New Yorks undergroundscen.

måndag 15 december 2008

Happy birthday

Turist i tillvaron/Södra Promenaden firar i dag 2 årsjubileum. När jag sparkade igång den här bloggen för två år sedan trodde jag att den skulle existera i max ett halvår.
Men det blev ett gift. Och för drygt ett år sedan försökte jag sluta.
Det gick inte. Jag är just nu ganska glad för det. Tack vare bloggen har jag återigen knutit kontakt med en mängd gamla stötar från förr, men också träffat nya coola människor.

För att fira detta slänger jag ut två klassiska utgåvor. Dels den förträffliga Wax-kassetten "Punk och kärlek" från 1983. Ett finfint Gävleband där några av medlemmarna senare skulle bilda klassiska Los Bohemos. Men också en titellös samlingsplatta från Danderyd/Lidingö 1984, med grymma band som Öronstörning och Kylskåpsmanglarna. Är det förresten någon som vet om det finns något mer material tillgängligt med de båda klassiska Ny Våg-namnen?

Wax "Punk och kärlek"
1, Mode 2, Pölsa är gott 3, Punken är inte död 4, Imsen 5, Anti-disco 6, Viskningar och rop 7, Fint och fult 8, Föroreningar 9, Knulla det är skönt 10, Snutar 11, Alla hatar mig 12, Utseende

VA 1984
1, Kylskåpsmanglarna - Lovar och svär 2, Impedance - Poff 3, Targets - Wakening up from the dream 4, Disillution - Totalitär 5, Öronstörning - Jag är den enda människan kvar 6, Kylskåpsmanglarna - Tror dom jag vill 7, Öronstörning - Jag har lärt mig 8, Impedance - Hth laiceps 9, Disillution - Heligt krig 10, Kylskåpsmanglarna - Vill du se bomberna 11, Impedance - Inpedance 12, Targets - The same direction

2008 enligt Nitskivor-Peter

Peter Jandreus är författare till årets bok i punkkretsar, monumentala The encyclopedia of swedish punk 1977-1987, dessutom ger han ut skivor på etiketten Nitskivor. Det här har varit årets besvikelser i Peters musikvärld.

1. Kawakami självkolade. Distpunkens mästare finns inte längre bland oss. Inga fler Disclose-plattor...

2. Världens mest överskattade rockband alla kategorier gjorde mot alla odds en ny platta. Många är de som idiotförklarar mig för att tycka detta om Guns N Roses, men de har alltid varit alldeles för mycket Elton John och för lite Mötley Crüe.

3. Anal Cunt-spelningen i Göteborg. Tänker aldrig mer säga att de är balla. Pinsamt, värdelöst och inte ens underhållande på ett dekadent sätt.

4. Dead Moon splittras. Det enda rockbandet värt namnet försvinner när de står på topp och äntligen börjar vinna lite respekt och popularitet. Rätt coolt ändå...

5. Rockklubben Truckstop Alaska tvingas lägga ner sin verksamhet. Aldrig förr har det funnits en så fulländad rockklubb på alla sätt i Göteborg, eller nån annanstans för den delen. Skulle kunna skriva en bok i ämnet fylld med endast superlativer!

Grattis

... Joakim Åhlund i Uppsala som vann Turist i tillvaron-tävlingen och plockade hem en hel hög plattor: The Headless Marines "The hard end", "Born Dead "The final collapse", No Fun At All "Low rider", J Tex and the Volunteers "One of these days", Kärbholz "Volgas rock n roll" och Discharger "The sword of our ancestors" och Perkeles pinfärska "Längtan".

2008 enligt Sylen

Sylen är knappast ett obekant namn på den här bloggen. Han medverkar själv på en av årets bästa plattor (Warvictims "Lögnen om fredsavtalet") och här berättar han om sina egna favoriter 2008.

1. Darkthrone - Hiking metal punx
Så rått och primitivt att man blir mörkrädd. Jag hade "Dark thrones & black flags" i min mp3-spelare när jag va ute och fjällvandrade i Sylarna sist. Föreställ er tystnaden och ensamheten över det vackra landskapet, årets första snö som sakta singlar ner från himlen och gör kylan påtaglig och för att inte tala om friheten. Lägg till Darkthrone i hörlurarna och du får en obeskrivlig känsla och stämmning i både kropp och själ. "Hiking metal punx" snurrade ett par extra. Det blir nog inte så mycket mäktigare än så. Det va nog helheten av fjällvärlden kontra denna ondskefulla musik som gjorde att denna låt och skiva toppade min lista.

2. El Parador - Pop/rockband från Norrland
Jag är en av dom få lyckligt lottade som fått tagit del av tre unika inspelningar med detta band. Mannen bakom "El Parador" är ingen som gärna står i rampljuset. Ibland får jag en känsla av att han enbart gör musik för sina egna öron, tyvärr måste jag även passa på att tillägga. Välspelade och snyggt producerade låtar, enkla men ärliga och "rakt på sak" texter som man själv kan relatera till och med den enorma integriteten som han har gjorde att jag föll pladask. Jag önskar att fler fick ta del av hans musik, och jag är övertygad om att han skulle kunna bli hur stor som helst, om han själv bara hade velat. Allt som kommer från denna man är kvalle, han gör aldrig några onödiga transportsträckor i väntan på att refrängen ska komma. Han kommer säker bli lite små sur för att jag nämner han på en topp fem lista. Det kan inte hjälpas, bra skit ska hyllas!

3. Deathraid - Kvalle crust från staterna
Med medlemmar från State Of Fear, Disrupt och Consume så kan det inte bli annat än succé. Man har ju hört mycket rykten om detta "nya" band som tog vid där Consume avslutade. Från ingenstans så har dom dukat upp en myspace sidan där dom bjuder på fyra låtar från deras kommande 12". Jag har en förkärlek till hur dessa jänkare byggar upp sina låtar, ackordföljderna dom använder sig av låter inte som nått annat, så det blir inte det där "tradiga" kängvevet som många andra band trampar runt i. Deathraid låter även aningen skitigare än medlemmarnas tidigare band, men det är knappast nått jag ser som en nackdel. Ser verkligen fram emot att få höra hela Deathraid plattan, den är släppt nu men skivbolagsdirektören som gett ut den är på turné så han skrev att jag fick vänta till i början på januari... Skitgubbe!

4. Meanwhile - Reality or nothing - 12"
Meanwhile visar än en gång vart fan skåpet ska stå. Den dagen jag hörde Dischange för första gången va jag helt såld, och sen dess har jag haft Dischange/Meanwhile som ett av mina favorit punkband. Inget krångel, bara en jävla massa goa och sköna riff som avlöser varann, för att inte tala om alla basräkor som bara ligger och rullar snyggt insmetat i mixen. Sången är också svin bra. Tyvärr så tog jag mig inte iväg till Punkpartajet i Sandviken när Meanwhile spelade för då va jag i Sundsvall och spelade in med Warre, men jag gissar på att dom gör sig sjukt bra live. Extra plus för det stilrena omslaget!

5. Giftgasattack - Sveriges råaste band
Kanske ett av Sveriges bästa band, strax efter Kent och Hellacopters. Visst att det finns en massa bra punkband i Sverige, men va fan, slå på disten och maxa! Giftgasattack har inget att bevisa, dom gör sin grej och skiter i resten. Dom följer inga trender utan skapar sina egna, dom har varken hemsida eller myspace men lyckas ändå få ut sina skivor och sin musik. Det går rykten om att Giftgasattack jobbar på en fullängdare som ska släppas nån gång under 2009. Vem vet, den kanske hamnar med på nästa års topp fem...

Tyvärr så kvalade dessa band inte in på grund av att det bara var en topp fem lista: Autisterna, Martyrdöd (live), Wolfbrigade, Anna Ternheim och Tortured Death.

söndag 14 december 2008

2008 enligt DMC-Anders

Anders är ena hjärnan bakom etiketten Den magiska cirkeln, som gav ut en finfin samlingssjua för inte så länge sedan. Så här ser han på året som gott.

"2008 vad kan man säga. Massor av nya band som dykt upp, och som fyllt de musikaliska hål som jag så länge velat se tilltäppta. Måste erkänna att jag lesnat helt på den så kallade ”neocrusten” där det dyker upp miljoner Skitsystem och Tragedy kloner. Mitt hjärta klappar då mer för band som finner sina egna vägar eller som stjäl ifrån band som ligger lite längre bak i tiden hehe. 2008 var också året då vi (Daniel och Anders) började vårt arbete med DMC rec. På riktigt.

Årets orkester/grupp 2008 blir svårt . De band som direkt dyker upp på topplistan är Fy Fan, Young Fit Males, Hanna Hirsch, Thurneman och Instängd. Som ensam vinnare måste jag nog ändå sätta Fy Fan. Vilken energi, vilken scen närvaro och vilka låtar! Superlativen haglar med all rätta över detta superba band.

2008 var också året då jag återigen började botanisera i min skivsamling, och hittade nya favoriter efter att den har fått stå orörd i något år. Stupids – Retard picnic lp, Huvudtvätt/Kurt i Kuvös lp, Josef K – the only fun in town lp, Bannlyst – la dem ikke lure deg ep och June Brides – There are eight million stories lp.
Nostalgifascist javisst!"

lördag 13 december 2008

2008 enligt Fredda Frivolt

Fredda Frivolt har spelat i så väl Bedrövlerz som Ogräs och First Degree Murder. Det här tyckte han var bäst i år:

1, The Hives, live på Peace and Love(stöddiga som vanligt=kul)
2, Mano Chao, live på Peace and Love (Kult)
3, Sex Pistols, live på Peace and Love (Har missat dom jämnt,men såg dom nu och det var faktiskt bra. snackade lite med Glen Matlock efteråt=kul).
4, Jag köpte de tre sista Bad Religion-skivorna som jag missat - punkfest.
5, Metallicas skiva "St Anger" vär skitbra, vad alla än säger. Deras bästa enligt mig.

2008 enligt Snuffe

Snuffe driver Just4Fun och tidigare gav han ut kassetter och plattor på etiketten Punish. Jag hoppas att han nästa år gör slag i saken och ger ut en fet No Idea-samling. Det här tyckte Snuffe var bäst i år:

1. Career Suicide - Nya EPn + allt annat! Så bra att det inte är sant ! FU`S 2008. För oss som minns hur bra Boston 1983 var… Career Suicide är bättre. Tack för tipset Sveden.
2. Adolescents - live at Hafenklang i Hamburg sommaren 2008 ! Ojojoj vad bra dom var. Klassiker! Sen drack vi tyskarna på Reeperbahn under bordet och det var ännu roligare …
3. Nitad - "Ibland Kan Man Inte Hindra Sig Slälv" cd. Sveriges bästa band helt enkelt.
4. Stark Raving Mad -"Amerika" cd Tog lång tid innan den kom! Men lika bra som 84-85.
5. Hellacopters sista spelning på myspace var så bra.

Psst: Containerpunk for the masses!

Äntligen!

Thåström kommer med en ny platta den 4 mars nästa år. Coolt. Med tanke på hur personlig förra "Skebokvarnsv. 209" var är det väl inte omöjligt att den nya inspelningen är raka motsatsen. En dryg vecka efter albumsläppet drar Thåström ut på en kortare turné, med start i Lund den 13 mars. Övriga spelningar: 14 Stockholm, 18 Skövde, 19 Oslo, 20 Göteborg, 26 Västerås, 27 Linköping, 28 Kristianstad, 3 april Huskvarna, 4 Karlstad. Biljetterna släpps på måndag.

torsdag 11 december 2008

Warvictims inget skämt










36 timmar efter att Sylen och Jocke avslöjade bluffen är det en fråga som har återkommit till dem i 75 procent av mejlen - var Warvictims europaturné en del av bluffen? Exempelvis skrev Subben i Tinner den här kommentaren till posten "Hej - det är vi som är Challe och Fisen". "Hur var det med turnén i somras då? Var det aldrig tänkt att åka? Toda, tysken som bokat turnén, träffade vi på Köpi i somras och han hade tydligen jobbat på rätt bra."


Sylen svarar så här:
- Jag vet inte hur många gånger vi måste förklara och försvara detta. Tanken var att Skitliv! #10 skulle komma ut i somras och efter det så skulle vi ju inte vara något "hemligt" band mer. Vi var hur jävla peppade som helst på den här turnén. Jag satt och brände ut låtlistor på cd-r skivor som jag skickade till alla inblandade.

- Och så typ tre veckor innan vi ska åka ner med tåget till Göteborg för att repa veckan innan turnén så får jag ett mejl från "Challe" där han skriver att han inte kan/vill åka med. Vi blev lika tagen på sängen som alla andra! Jag och Per blev först hur jävla förbannade som helst, dels för det du tar upp, gentemot alla som styrt upp alla spelningar. Det var inte bara Toda som vi svek, utan Jakob, Stiv, Mirek, Casandra med fler.

- Det första jag och Per surrade om var att jag skulle sjunga istället, men jag var inte alls peppad på den idén. Då ringde vi och frågade Skell (Dödsdömd) för att se om inte han kunde följa med och skråla. Han fick tyvärr inte ledigt från jobbet så det sket sig. Vi bad Ced kolla om inte Simon (Anger Burning) kunde följa med som basist och så fick jag rätta mig med att sjunga. Bara så att vi skulle kunna ta oss ut. Simon kunde/ville inte haka på. Här började jag tappa energi och kände mig rätt besegrad.

- Det var bara en jävla massa motgångar hela jävla tiden. Mitt upp i allt detta strul så går min morfar bort. Då dog allt för mig. Jag började fundera på att skita i allt just då. Zine, band, bolag. Per ringde och sa att han fått tag på Sonny (Massmord) och att han följde med om vi ville. Då hade det redan gått för långt, några av arrangörerna hade ställt in (efter att vi mejlat och försökt förklara). Jag kände ingen som helst ork och så började jag ifrågasätta om det skulle bli så bra, sen så kvarstod ju faktum att det faktiskt är Challe som lagt sången på samtliga skivor. Det kändes inte rätt helt enkelt. Så vi sket i det. Jag har haft mejlkontakt med samtliga som hjälpte oss att sätta upp denna turné, dom förstod Challes situation och beklagade, mer än så kunde dom ju inte göra. Vad jag vet så var det "no hard feelings".

- Jag vet ju vilket jävla jobb och slit det är att bara sätt upp en spelning och jag skulle Aldrig försätta nån i en sån här sits bara för att jag tyckte att det va roligt! Jag/vi hoppas på att ta oss ut till sommaren och Toda, Stiv med fler har lovat att hjälpa till. Vi får se vad som händer.

onsdag 10 december 2008

Hej - det är vi som är Challe och Fisen














I dag kommer det tionde numret av Skitliv!. I denna sista utgåva avslöjas århundradets punkbluff. En helt fenomenal historia som det någon gång borde skrivas en bok om. Sanslöst festlig. Än roligare är att jag av misstag var på väg att sabotera hela upplägget genom att avslöja bluffen alldeles för tidigt - redan i februari i år.

Human Waste-snubbarna Jocke och Sylen berättade hela storyn för mig i mitten av januari. Jag lovade att inte publicera något förrens jag fått klartecken från dem. Men så missförstod jag ledaren i nummer 8 och skickade ut en lång bloggpost om bluffen.

Det här var den 14 februari runt 22.12. Därefter mejlade jag glad i hågen Sylen och Jocke och berättade. 22.21 den 14 februari skriver Sylen: "Oj! Avslöjandet va ju att vi skylde allt på Årre. Sanningen är ju inte ute på riktigt! Hoppas att du inte skrivit nått om mig och Jocke!!!"

30 sekunder senare var nog paniken nära. "PLOCKA NER" skreks det ut i ett mejl. Jag raderade posten bums. Så klart. 22.36 skriver Jocke: "Hehe, schysst. Blev lite svettig där ett tag. Planen har hela tiden varit tio nummer av Skitliv, även om vi flera gånger skrivit att vi ska lägga ner. Men det var bra skrivet av dig. Spara det där blogginlägget och lägg ut det i sommar någon gång så är det lugnt." 22.40 har även Sylen lugnat ner sig: "Tack som fan för din hjälp! Det är tack vare såna som dig som gör att vi kan hålla skeppet flytande ett tag till".

22.43 skriver Close Up-Magazine-bossen Robban Becirovic i ett mejl "Tja grabben, länken fungerar inte - vad handlar det om?". Så nära var det, så nära var det...

Min text har sedan dess legat och väntat på hårdisken. Den 5 december hör Sylen av sig igen. "Har just pratat med tryckeriet. Skitliv! är klar på tisdag. I det sista numret så går vi ut med en bloggadress. Där har vi lagt upp en jävla massa information, avslöjanden, bilder, forumsnack, intervjuer, ren fakta, recensioner. Här kan du läsa en uppsats som en som pluggade i England gjorde om Skitliv." Och innan ni drar iväg dit, här är inlägget från februari:

POSTEN SOM FÖRSVANN

Under några få år har Fisen och Challe blivit begrepp i scenen.
Inte bara för sin tidning, utan också för att de själva manglat råpunk i Warvictims och givit ut skivor på den egna etiketten Råpunk och D-takt.
Men smaka på den här gott folk.
Skitliv görs inte i Stockholm.
Det finns en anledning till att ingen har träffat Challe och Fisen i verkligheten.
Det finns en anledning till att Warvictims aldrig spelat live.
Challe och Fisen existerar inte.
De är två påhittade karaktärer, som skapats av Human Waste-snubbarna Sylen (aka Fisen) och Jocke (aka Challe).

Jag började ana ugglor i mossen när de vägrade att lämna ut bankkonotonummer till mig så jag kunde betala några singlar, de skyllde på problem med soc, hahaha. Jag köpte inte det och trodde att det fanns andra personer bakom namnen Fisen och Challe. Jag hade fel på de verkliga personerna bakom pseudonymerna.

Den 15 januari avslöjade Fisen/Sylen hela bluffen för mig. Jag lovade hålla tyst. Sylen och Jocke hade tänkt att lägga alla korten på bordet i nummer 10 som var tänkt att komma ut till Bullret. Men sanningen var dom i hälare och i ledaren i nya numret avslöjas allt. Därmed väljer jag att publicera delar av den mejlväxling jag hade Sylen/Fisen.

Först vill jag bara säga. Jag tyckte fram till den 15 januari att Skitliv var en ganska jobbig rip-off, efter den 15 har jag läst den med helt andra ögon... ;-)

15 januari 16.47
"Kan du bevara en jävligt stor hemlis eller skvallrar du som en tekärring på söndagsfikat? Nu snackar vi inga blogginlägg och skit alltså. Inte än i alla fall. Vi kommer ut med sanningen snart ändå. Vi vill göra tio nummer innan vi går ut med hur allt ligger till. Det är inte riktigt som folk tror. Har du några aningar? Har du hört nått?"

15 januari 17.15
"Det vore jävligt snällt om du kunde hålla tyst, inte ett ord till nån. Det är nämligen inte många som känner till hela sanningen. Det är en handfull punkare som jobbar som insiders som ger oss info. Det är därför vi har kunnat bevarat det så hemligt så pass länge tror jag.

Fisen alias Sylen (Human Waste/Dödsdömd...bla...bla) Challe alias Jocke (A Monument To Failure/Human Waste).

Skitliv! startade som ett stort skämt, sjukt inspererad av Sika (så klart!). Vi ville provocera och häckla dagens oerhört inskränkta och trångsynta punkscen. Så vi skapade två rollfigurer som skulle spela detta spel, och så klart så har ju en riktig kängpunkare ett häftigt band. Så vi började skriva om vårat band "Warvictims", efter andra nummret så var det många som fråga varför ingen hört talas om Warvictims. Folk ville se/höra bevis på att vi fanns. Shit, tänkte vi och löste det genom att spela in fem låtar på skoj där Sylen la alla instrument. Det tragiska var att folk faktiskt tyckte att det var bra. Det ena ledde till det andra och vips så hade vi spelat in en 7". Vi ville ge ut nån skiva, så vi startade skivbolaget D-Takt & Råpunk Records. Vi fick en hype och sålde slut på dom flesta skivorna ganska snart. Nu återanvänder vi mest bara pengarna och ger ut nya plattor."

15 januari 18.37
"Om du bara visste hur roligt vi har haft det medans vi har hållt på =)"

15 januari 18.56
"Warvictims har aldrig spelat live. Vi har sagt att vi har gjort några fyllespelningar i våran replokal. Vi har bara skyllt på att vi har bandet utspritt över hela landet plus att vi hellre sitter hemma och super än åka på nån pissig jävla skitspelning där man ändå bara får skitmat och värdelöst betalt.

Det har varit ett jävla krångel när folk har velat sätta in pengar. Mina vänner skulle ju veta direkt om jag skulle uppge mitt kontonummer plus efternamn. Vi skaffade ju en postbox i Stockholm för att vilseleda alla och faktiskt tro att vi va från Stockholm. Den kostade mest bara en massa pengar plus att dom på senaste tiden snodde 2/3 av all vår post. Dom insåg väl att det kom en massa pengar. Jävligt surt! Vi har sagt upp den nu.

Du kan nog hitta en del små prylar i varje nummer som leder till oss om man vet om det. Det är inte lätt att vara pubertal och arg ungrebell när man börjar närma sig 30 pannor. Men jag tror ändå att vi lyckats ganska bra. Det är ju först nu, tre år senare som folk har börjat förstå att det är nått lurt på gång. Dom första två åren svalde alla betet med hull och hår. Säger dom nått annat i efterhand så ljuger dom! =)"

15 januari 19.48
"Har ju en två Ica-kassar fullproppade med punk/hardcore zines sen mitten på 90 och framåt. Har saxat och snott en hel del från dom. Fast Sika Äpärä har ju varit lite av ett lexikon."

15 januari 22.40
"XXX har vetet om det väldigt länge, sen så vet YYY om det. Fast det var efter kanske nr #6. Han frågade mig och jag kunde inte ljuga en kompis rakt upp i ansiktet. Det är lättare att "ljuga" över nätet. En del av mina kompisar har mejlat och frågat om min inblanding. Jag har ju blånekat och övertygat dom att jag inte har den tiden som krävs för att hålla ett sånt här stort skepp flytande. Så när vi gjorde intervjuen med Dödsdömd så var det ingen i bandet som hade en blekaste jävla aning. Haha. Skell (sångaren) ringde mig cirka 20minuter efter att vi skickat frågorna. Han tog illa vid sig för han tyckte att vi visste så mycket om han. Han blev förbannad på riktigt. Det va lite roligt. Sen så vet gitarristen i ZZZ om det, han har tömt våran box lite då och då. Han bor i Stockholm och när vi tagit emot beställningar på över tusen kronor (wholesales) från distros så har vi tvättat pengarna via hans konto. Han tyckte mest att det va jobbigt och det har hänt att han supit upp våra pengar."

(OBS: Namnen har anonymiserats)

18 januari 13.16
"Jag har haft idéen i skallen ett bra tag och vi har surrat om det sen 99 nån gång tror jag. Sen så tog man upp det nån gång på fyllan. Men det blev som aldrig nått. Så december 2005 ringde jag Jocke och sa "Nu jävlar kör vi!". Sagt och gjort. Februari 2006 kom första blaskan ut. Jag tror att vi kommer skriva historia med detta imperium av lögner. Vad jag vet så har något sådant här aldrig gjorts tidigare. Visst har det funnits "hemliga band", men inte i den här utsträckningen. Tycker att vi har lyckats infiltrerat punkscenen jävligt bra under dessa år. Många kommer säkert bli jävligt förbannade, medans andra garanterat kommer förundras över att vi har orkat hålla på som vi har gjort. Vi har ju alltid varit tvungna att gå den långaste och svåraste vägen för att detta projekt inte ska ha läckt ut. Som att till exempel skaffa postbox i Stockholm."

DECEMBER 2008

Sylen, vilka reaktioner tror du ni kommer att få nu?
- Själv så tror jag att det kommer bli rätt blandat. I och med att det fortfarande är en hel del polare som inte vet om till 100% att jag är en av dom som ligger bakom så lär nog telefonen gå varm samt att mitt gmail-konto lär fyllas på med ett par mejl under nästa vecka/helg. Folk kommer nog i det stora hela tycka att det är jävligt roligt. Det jag är rädd för är bara att nån har tagit åt sig personligt och känt sig kränkt över nått vi skrivit/gjort. Det sista jag vill göra är att såra nån.

- Det jag undrar mest över är hur alla runt om i världen (Usa, Tyskland, Japan, Grekland, Tjeckien) kommer säga om allt detta. Det känns som att det läckt ut rätt bra redan i Sverige så för många kommer det nog inte komma som en chock. Igen, så hoppas jag inte att nån känner sig blåst och att dom tycker att vi fört dom bakom ljuset. Som till exempel skivbolag som gett ut skivor med Warvictims, band vi släppt splitskivor med osv. Allt vi skrivit till dom via mejl är sant, bortsätt från att vi skrivit under med "Fisen" och "Challe". Resten är ju uppriktigt snack.

- Sen så kan jag garantera dig att folk kommer börja bojkotta Warvictims bara för att jag är med. Jag vet inte vart bilden av mig som "rockstjärna" kommer ifrån. Enda sedan den dagen jag hoppade med i Totalt Jävla Mörker så har jag bara fått höra och läst en massa dynga på nätet i olika forum. Jag orkar som inte bry mig längre, på nått sätt så måste jag ju ha gjort nått intryck och det är ju rätt smickrade att dom ens orkar lägga ner energi på att prata om mig. Har dom så tråkiga egna liv så unnar jag dom det.

- Jag tycker att det varit skönt att folk fått skapa sig en egen uppfattning av Warvictims och att vi inte fått stämpeln "members of...". Det har ju gjort att jag tror mer på dom när dom faktiskt säger att dom gillar vår musik. Men det har ju varit ett jävla tjat i alla intervjuer "what other bands do you play in?". Nu senast när jag svarade på en intervju så svarade jag i stil med "ok, nu tänker jag äntligen gå ut med sanningen om vilka andra band vi spelar/har spelat med i så vi slipper denna förbannade fråga. Här har du en lista på några av banden som vi också är med i Iron Maiden, Greif, Wu-Tang Clan och vissa av oss va livemusiker i Eddie Meduzas kompband på den tiden han levde". Vilket jävla tjat kommer det inte bli nu när sanningen dagas? Haha.

Vad ska ni göra nu? Ni lär ju få sjukt mycket tid över.
- Hehe... det skulle du bra allt gärna vilja veta va? Det kommer absolut skapa ett enormt stort tomrum, för att inte tala om på min dator när jag rensat bort allt Skitliv! relaterat. Helt ärligt så vet jag inte, men jag har redan ett par idéer. Jag håller mig alltid upptagen med jobb och diverse projekt så jag slipper tänka så mycket. Om jag lutar mig tillbaka och vilar i 5 minuter så rusar mina tankar iväg och så blir jag galen. Jag lyckas alltid komma på saker, inom detta år är slut så har jag säkert nå nytt projekt på gång. Jag är ju väldigt kreativ av mig och gillar när det händer saker. Det blir nog garanterat i nån form inom musik, konst eller liknande.

Ny platta med Anger Burning i januari

Anger Burning har nu spelat in sin 12:a "When". Bandet hälsar att den förhoppningsvis kommer ut i januari. Redan nu kan lyssna på "Headed for extinction" och "Where's our rights" från inspelningen här. Lovar gott.

måndag 8 december 2008

Warvictims alltid på topp

Warvictims
Lögnen om fredsavtalet (Grita o Muere/Muerte a tipo/Symphony of destruction/Inget jävla chafs) lp

Warvictims är helt otroligt produktiva och man begriper inte riktigt hur de hinner med. Dessutom är det inte vilka halvdana grejor som helst som ges ut, utan oftast rör det sig om högkvalitativt d-takts mangel. "Lögnen om fredsavtalet" är troligen det bästa Warvictims spottat ur sig. Här spelas råpunkess på råpunkess ut, vilka får mig främst att tänka på Anti-Cimex "Raped ass"-sjua men också Svarta Parad, Avskum och Libresse. Och textmässigt ligger Warvictims nära sistnämnda Libresses nattsvarta poesi. Titlar som "En sorgens dag", "Helvetet på jorden", "Världen är ingen vacker plats" och "Undergång" ramar elegant in domedagsdesperationen som vilar över albumet.

Favoritspår: Världen är ingen vacker plats, Bombregn, Det heliga kriget, En sorgens dag

söndag 7 december 2008

Slöa Knivar - "Vi bytte genast till Metallica"

Oi, vilket otroligt coolt stökpunkband ni är. Jag upptäckte er för några dagar sedan på myspace. Vad är ni för filurer egentligen?
- Vi har gjort en massa olika saker tidigare och gör en massa olika saker nu samtidigt också, berättar sångerskan Patricia. Peter, tidigare bas, numera gitarr, spelar även trummor i Bacon Wagon och har tidigare till exempel spelat i The Crucials. Andreas, gitarr, har tidigare spelat med Unabombers. Daniel, trummor, spelar även trummor i Ditt fel samt Sounds like violence. Björn, vår splitternya basist, spelar även ståbas i Cremators. Jag är förutom E-type i Slöa Knivar även trummis i Beyond Pink."

Slöa knivar? Berätta!
- Det fantastiska bandnamnet kan man tacka Peter för, eftersom han har två plastbackar hemma, en där han förvarar bra knivar och en där han lägger slöa knivar. Sistnämnda står det Slöa Knivar på, vilket ser fräckt ut. Vi hade för lite mer än ett år sen ett band med en annan trummis, vi kallade oss Scatterbrain, eftersom jag har dålig koll på min rockhistoria och inte hade uppmärksammat det faktum att det finns ett gammalt band som heter så. När folk kritiserade oss för det bytte vi genast till Metallica. Vi spelade bara 2 gånger och repade inte mycket mer än så heller. I våras skulle Bacon Wagon ställa in en spelning i Göteborg, men Peter kände för att åka och spela, så han blåste arrangörerna, sneglade på sin plastback med slöa knivar i och bad dem skriva Slöa Knivar på affischen, utan att egentligen ha ett band som hette Slöa Knivar. Sen ringde han mig och frågade om vi inte kunde skrapa ihop ett band på en vecka, repa någon gång och åka och spela, som en glad överraskning för arrangören, som trodde att Bacon Wagon skulle komma. Det gick, vi hittade en trummis, och sen dess har vi repat lite sporadiskt. Egentligen mest gjort nya låtar. Vi gör låtar lite för snabbt, så vi inte riktigt hinner lära oss dem. I somras spelade vi in några av dem eftersom vi fick ett billigt erbjudande från trummisen i Darkane som Peter jobbar tillsammans med som vaktmästare.

Har ni hunnit lira något live än då?
- Efter inspelningen och myspace-sidan har det så sakteliga börjat flyta på lite. 21 nov spelade vi på Bodoni i Malmö och 29 nov på Ungdomens Hus i Uppsala. Den 20 dec, såvida datumet inte ändras, ska vi spela i Malmö, antingen på Utkanten eller Revolt.

Kommer myspace-låtarna att ges ut på skiva?
Vi har inte riktigt diskuterat utgivning och så vidare men något sånt blir det säkert någon gång framöver. Demons arbetsnamn är "Hugget som stucket". Vi har snackat om att göra tapes och sälja men vi är som sagt inte de vassaste knivarna i lådan. Men du kan ändå förlita dig på det faktumet att vi kommer göra massa balla grejor!

Arga autonoma smålänningar

Operation
Så länge du inte gör motstånd så stöder du systemet 1996-1999 (Halvfabrikat) cd

Det här är en sammanställning jag väntat länge på. Under några år i slutet av 1990-talet var Kalmars Operation den svenska anarkopunkscenens flaggskepp. Man gav ut ett par plattor, spelade en del live och var politiskt aktiva i den autonoma rörelsen. Fullt upp alltså.

Jag minns att det blev ett jäkla liv på bandet efter min recension i Close-Up Magazine (#21 1997) av deras debutplatta "Civil olydnad" (1996). Jag skrev att texten till titelspåret var stulen från den anarkistiska idé- och aktionsboken "Lila svarta". Operation blev skitsura. Kanske också för att jag skrev "Jag tycker det är kul med band som tar ställning, men Operations livsstilsanarkism har jag aningen svårt för. Det är alldeles för mycket snack om djurförsök och djurens rättigheter (...) Det verkar som om Operation nöjer sig med ett reformerat kapitalistisk samhälle så länge djuren slipper lida..." När jag sedan såg bandet live i Göteborg någåt år senare kom sångaren Emil fram till mig och röt i mitt ansikte "att de faan inte snott nåt från någon jävla bok" - och det skulle jag ha jävligt klart för mig. Den reaktionen roar mig än i dag.

Men jag gillade musiken på plattan. I en värld full av straight-edge-metal-band kändes råpunk-låtar som "När ni har fattat" och "Levande produkter" som en frisk fläkt. När sedan vinylalbumet "Frihet?" slog ner som en brandbomb året efter var det svårt att inte känna sympati för den svart-röda crustpunken. Soundet var en uppdaterad och spetsad version av No Security och Svart Snös klassiska mangel. Texterna handlade om stöd till EZLN, kamp mot rasism, sexism, fascism, multinationella företag och religioner. Och skreks ut eller mässades fram av sångarna Eja och Emil.

Jag tycker "Så länge du inte gör motstånd så stöder du systemet 1996-1999" utgör en viktig del i den svenska punkhistorien. Och framför allt de "Frihet?" är militant punk yppersta snitt, sista plattan "Destruktiv utveckling" (1999) är inte lika vass. Men jag tycker man slarvat lite med den här sammanställningen. Jag hade önskat en längre redogörelse om bandet och dess aktiviteter, inte bara texterna, i bookleten - för Operation var väl mer än ett band som käkade grönsaker?

Favoritlåtar: Militant kamp, När ni har fattat, Shell, profit utan gränser, EZLN, Idioter

lördag 6 december 2008

Kranium planerar nya inspelningar












Kranium har funnits sedan slutet av 90-talet, ändå är det först nu jag fått upp ögonen på er. Hur kan det komma sig?

- Du har väl inte letat. Vi bor i Luleå och den koloniala syn sydsvensken ofta har på norr "däruppe finns väl inget" har gjort att vi inte syns så mycket. Vi är inte så mycket för marknadsföring heller, berättar sångaren och gitarristen Johan Dahlberg.

Men berätta allt då, jag är verkligen nyfiken.
- I korta drag: 1997 började vi spela eftersom det då mest var chugga-chugga i vår hemstad. Via diverse medlemsbyten, vi har kanske Luleås största rotation på basister, har vi nu blivit en stadig trio bestående av Nilse på trummor, Hacken på bas och så jag då. Vi har släppt två sjutummare och en drös kassetter och cdr. Vi har mest spelat i norra Sverige/Finland men även varit söderut några gånger, ifjol turnerade vi exempelvis med Polttoitsemurha från Rovaniemi.

Ni har ingen myspace-sida, varför det?
- Vi ser ingen poäng med myspace och att upplåta sin kreativa produktion för andra att göra (stora) pengar på känns olustigt, punkscenen fanns innan myspace - allt var bättre förr. Jag har drösvis med argument varför folk ska prata direkt med varandra istället för via myspace. Det finns alternativ bara man orkar engagera sig.

Vad händer härnäst?
- Vi hoppas att göra en ny inspelning inom en snar framtid. Den kommer väl att släppas till allmänheten i någon form, både av Dis before dishonour och Reset not equal zero. Vi planerar en Irlandsturne i maj 2009 vilket ska bli spännande. För den intresserade finns våran blog där det kontinuerligt rapporteras om bandet.

fredag 5 december 2008

Tävling (repost)

Det är inte helt ovanligt att det kommer dubbla exemplar av en del skivor. Några vill bli recenserade här på bloggen, andra är ämnade för Manifest och en del vill bli recenserade i Helsingborgs Dagblad. Jag har ett gäng plattor nu, kan bli fler, som du kan bli lycklig vinnare av. Vad sägs om: The Headless Marines "The hard end", "Born Dead "The final collapse", No Fun At All "Low rider", J Tex and the Volunteers "One of these days", Kärbholz "Volgas rock n roll" och Discharger "The sword of our ancestors". Skicka ett mejl till mikael(.)sorling(a)gmail(.)com senast den 14 december, märk mejlet Turist-tävling. En vinnare tar hem rubbet.

Rockbjörn till Ninja Dolls?

Hårda punk/rock-gänget Ninja Dolls har högst otippat blivit nominerade till Rockbjörnens Myspacepris. Grattis Ninja Dolls.
- Tack! Du kan väl förstå hur glada vi är! Det var ganska oväntat, men herregud så skoj, skriver bandets basist Emma i ett mejl.

Hur gick det till?

- Hahaha, det undrar vi med. Någon ville nominera oss. Jaha, varför inte. Helt plötsligt var vi med. Vi hade visst trogna fans därute. Hoppas vi kan lite på dem nu också, för det är nu det gäller. En röstning om dagen på myspace samt Aftonbladet. Det är nu vi behöver våra fans, vi är ju Ninja Dolls från lilla Falun. Vi har inget skivbolag, inget bokningsbolag, inget manegement - vi klarar oss själva.

Att bli Årets myspace-artist låter ju ganska coolt, det finns ju en del band att välja mellan.

- Ja, precis. Det var över 80 000 som blev nominerade och de plockade ut 12 akter som gick vidare till "finalen".

Fotnot: Bilden på Emma är tagen av Karl Gunnarsson.

På allmän begäran: Loud Pipes - Downhill blues

Luleås bäst bevarade hemlighet?

Kranium
Raw punk apocalypse - Studio recordings 1999-2007 (Dis before dishonour) cdr

Jag recenserade för en tid sedan Kraniums andra vinylsjua "Rakt in i döden". Jag tyckte väl att den var ganska okej, men att det halvkassa ljudet nog förstörde en hel del . Trummisen Nils Junttii skickade den här plattan någon månad senare med kommentaren "kanske ger det en bredare bild av oss som band än vår andra sjua". Och det gjorde sannerligen "Raw punk apolcalypse", som består av båda singlarna (debuten kom 2003 och hette "Skitsamhälle") samt bandets övriga studioinspelningar. Det tog inte många lyssningar för mig att inse att jag verkligen missat något. Exempelvis är lulepunksen debutsjua alldeles förträfflig. Vi snackar så klart råpunk i den svenska skolan med influenser från No Security, tidiga Disfear och Totalitär. Men det är bara grunden som Kranium står på. Ju mer jag lyssnar på de 34 spåren här tycker jag att ändå att de har en särprägel på sitt mangel som lyfter materialet. Skivan 30:-. Skicka cashen till: Nils Kajsa Junttii, Forellgränd 18, 974 52 Luleå

Favoritlåtar: Misärindustrin, Skitsamhälle, Rädda urskogen, Maktkamp

Holländsk power metal-oi suger

Discharger
The sword of our ancestors (Bandworm) cd

Jag hade för mig att holländska Discharger var ett ganska tufft street punkband. Men det var i så fall då det. Nu är det andra tider och Discharger stinker. Skinnskallarna kokar en vämjelig soppa på vikingatjafs, knätofspunk och power metal! En sällsynt illa sammansatt anrättning. Bläh!

Favoritlåt: Tystnaden mellan låtarna.

torsdag 4 december 2008

Sverigemangel

V/A Sverigemangel
Punk & hardcore compilation – Brutal musik för en brutal värld (Anarkopunx Records/Container Rock Produktion) cd

Robban och Domarn har lagt ned ett styvt jobb med den här samlingen, som enligt de båda killarna ska "spegla Sveriges hardcore scen". Jag tycker de har fått till en utmärkt platta där tonvikten ligger på olika former av hardcorepunk, som exmpelvis d-beat och crust. Här finns fet black metal-punk mangel från grymma Hotbild, en sjukt läcker Loud Pipes-cover av Human Waste, taggig råpunk från 365 dagar av synd och de Kompromisslösa Ateisterna vevar stenhård kravallpunk. Här finns gamla gubbar som Rövsvett, Kurt Olvars Rebeller och Von Bööm. Sammantaget en dryg timmes schysst blandning som du gärna lyssnar på igen... och igen.

Favoritlåtar: Levande döda i slips och kostym (365 dagar av synd), Martyr (Fromtheashes), Förintad (Hotbild), Viva la mangel (Krissituation), Förvriden ideologi (M:40), You got that right punk (Human Waste)

En demo som ger mersmak

Pretty Whores Of Manhattan
Demo (-) cdr

Lundatrion Pretty Whores Of Manhattan har det sannerligen snackats om. Denimzine har hyllat dem, de har blivit utvalda till månadens demoband i P3s Rockster och de har öppnat för såväl Electric Eel Shock som Be Your Own Pet. Det är klart man blir nyfiken av ett sådant cv. Och denna fyra låtars demo ger minst sagt mersmak. Skåningarna säger sig vara influerade av så vitt skilda akter som Beastie Boys, The Bronx och Rolling Stones - men jag tycker mig höra en och annan Buzzcocks-passning i bandets energiska punkrock. Rappt och snyggt. Jag vill gärna höra mer, men tror att Pretty Whores Of Manhattan är som allra bäst en sen kväll på en liten klubb.

Favoritspår: Pistol in my hand

tisdag 2 december 2008

Aggromelodier med rätta känslan

Civil Olydnad
Europas undergång (Buzzbox) cd

Det var länge sedan ett band i den här genren fick mig på så gott humör. Jag letar och letar i minnet man kan inte komma på några konkreta exempel. "Den här genren" är lite slarvigt formulerat. Men jag vägrar kalla "Europas undergång" för en trallplatta, trots att Civil Olydnad troligen injencerat Asta Kask och Strebers i sina vener sedan barnsben. Oftast brukar det bli ganska harmlös musik. Men inte när göteborgarna kompromisslöst trasar sönder gamla Micke Blomqvist-riff och gör något eget av det. "Europas undergång" är i sammanhanget stenhård punkrock med ett budskap som inte kan missförstås. Aggro och melodikänsla på samma gång. Toppen.

Favoritlåtar: Revolt, Politikerförakt

måndag 1 december 2008

Disconvenience - Umeå Punk City

Tysta Mari - Bomb i stan

Dags att minnas The Pricks

Jag tycker det pratas alldeles för lite om The Pricks. Ett förtjusande punkband från Kumla som gjorde mig glad och upprymd för en sådär tio år sedan. De gav ut några formidabla sjutummare som "Press play on tape", Shoot you in the head", "Mmm, this is really good stuff" - samt icke att förglömma splitten med The Hives. 1999 gav ut de ut sitt debutalbum "Destroy high society" och jag gjorde en intervju med frontfiguren Janne Elfsten till Close-Up Magazine (#32). Jag tyckte att The Pricks hade ett ganska säreget sound, något Janne tillbakavisade bestämt.
- Nej, det tycker jag inte. Inte om du jämför med banden som finns i Los Angeles och San Francisco. Jag tänker exempelvis på Five Year Plan, vår största insiprationskälla.
Jag har fortfarande inte hört Five Year Plan, men tycker än i dag att The Pricks var jävligt speciella och att "Destroy high society" är ett suveränt album. 17 gapiga punkrökare på cirka tjugo minuter. Mmmm.

The Pricks "Destroy high society"

1, Rip us of 2, Bag full of bullshit 3, 555 - moron 4, Twenty one 5, Grow up 6, I don't wanna play this 7, Bad grades 8, XXXXface 9, Levae me alone 10, List of 11, First press only 12, Commericla sucks 13, Destroy high society 14, Wrong way 15, One two 16, Hothead 17, Get rid of you

Gigtips Stockholm