Men det har varit så mycket annat att göra.
Exempelvis följa IFK Norrköping hela vägen hem till allsvenskan. Det var två vackra dagar - den i Ängelholm och sedan den i Norrköping, där jag bamsekramade Shpetim Hasani (klacken mot Bajen i våras... oj oj oj) efter matchen.
Och när jag inte följt IFK så har jag lyssnat på en j-la massa punk som nominerats till Manifest och sett till att jurymedlemmarna också kunnat njuta av plattorna. 2010 kan vara ett av de bästa svenska (punk)musikåren någonsin - jag kan inte minnas något år (hjälp mig gärna) när det kommit ut lika mycket bra skivor som just i år.
Och när jag inte har lyssnat på punkrock, så har Bring me the horizons katalog gått varm, liksom senaste Fatboy, liksom Tygers of Pan Tangs tre första (så bra som jag mindes dem)...
Och när jag inte lyssnat på musik har jag plöjt en mängd böcker - just nu läser jag Bosse Löthens självbiografiska "Jag älskar den pojken". Missa inte!
Ni fattar - dygnet har för få timmar.
Nu får jag sätta punkt. Det är snart Close-Up deadline.
Ni andra kan ju åka till Uddevalla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar