fredagen den 31:e oktober 2008

Survivors fanzine

Första numret av Salafanzinet Survivors kom 1985 och var en ganska fet debut. Tony Sundstrand fyllde sidorna med alla coola namn som gick att uppbringa: The Bristles, Sötlimpa, Pöbel Möbel, Asta Kask och Dr Anti-Skval. Dessutom massor med recensioner. Rövsvett småsågas men Asocial, Upright Citizens och Agnostic Front får tummen upp. Medan polska Dezerter och Ugly Squaws Trozor hyllas. En något pikant detalj. Skrewdriver recenseras i positiva ordalag. Några sidor senare en lång anti-nazi-artikel och utrop som "Hitler var en idiot, hjärndöd var han för han var en patriot.

Survivors #1

torsdagen den 30:e oktober 2008

From Sao Paolo with love
















Luta Armada gillar gammal svensk råpunk, det är nog allmänt känt. Nu har de kört in cover på Disarms "Dömd". Och för att klara av det svenska språket har Jonte från Civil Olydnad lånats in. Lyssna här. Och du - lyssna på de andra låtarna också, så bra.

Grehn uppfräschad

Punkprofilen Fredde Grehn har gjort en extreme makeover av sin utsökta hemsida. Kila nu dit och lyssna på hans gamla band (Rea Respirator, Palimpsest och Micro Midas) eller läs fanzinet Byt Ben som han gjorde under 1980-talet. Glöm inte att spana in bonussektionen. Glöm inte det!

Garanterat mangel - bloggen

Marko från hårda mangelplutonerna Abnorm och Rajoitus har börjat blogga under vinjetten Garanterat mangel.
- Jag har slängt upp lite skit med båda banden och kommer att lägga upp lite annat också när jag hinner. Man har ju fullt upp med barnen, jobb och repa, berättar Marko i ett mejl.
Marko avslöjar också att Abnorm kommer släppa en sjutummare till våren med 6-8 låtar.
- Dessutom ska belgiska Noise and Distortion ge ut ett album med Rajitus, "Kuolema,Tuskaa & Huudot" lp vilken kommer att innehålla en outgiven demo från 1996.
Wow, säger Turist i Tillvaron och fortsätter att tanka hem tuffa Rajoitus-inspelningar från Garanterat mangel. Gör det du med.

Senaste nytt från The Spookshow













Det kom ett mejl från Mike Dungeon i
The Spookshow, landets coolaste zombiepunkare. Och har du inte hört Psychosexual Chapter 1 och 2 är det verkligen på sin plats nu.

"Den 20:e december står "Psychosexual Chapter 3" klar och kommer att släppas på tyska etiketten Wolverine Records i maj. Skivan är jävligt försenad och anledningarna till detta orkar jag inte ens prata om. Inget allvarligt har dock hänt bandet. Livet kom emellan bara.

Plattan kommer att hålla, i stort sett, samma linje som ettan och tvåan men denna gången är det mer gospel över det hela. Naturligtvis kommer inte en enda dålig låt att finnas med utan samtliga låtar är potentiella singlar.

Releaseshowen för Chapter 3 hålls i Avesta på Club 11 lördagen den 30:e maj och support denna kväll kommer The Dead Next Door och The Nighshift att vara. Efter det så är det lite turnerande att göra. Oklart var i Sverige vi spelar men det blir förmodligen inte fler spelningar än tre-fyra stycken. Resten kommer att läggas i övriga Europa och mestadels i Tyskland.

De svenska gig som är bokade:
Zombie Showdown Festivalen i Kolbäck (Västerås) där vi har blivit festivalens husband. Storan (7 Sins) i Göteborg spelar vi på den 27:e mars (då vi förmodligen redan tjuvsläpper Chapter 3). Arrangörer, klubbägare och bokare kan höra av sig via vår My Space för eventuella bokningar till våren/sommaren."

Mer om The Spookshow:
Tre ackord och fem zombiepunkare
Miss Behave vilka är dina 5 favoritlåtar i sommar

måndagen den 27:e oktober 2008

Black and white united

Black And White United gjordes av Magnus Ferm i Åstorp. Det andra numret som kom ut 1984 innehöll korta men ändå ganska kärnfulla utfrågningar av: Mob 47, Ernst and the Edsholm Rebels, Existenz (som bland berättar att Charlie Harper skrev en låt till dem), TST, Terveet Kädet och Asta Kask. Dessutom texter, foton och en scenerapport från Karlshamn.

Black AndWhite United #2

Färgglad dystopi

Signal Lost
Prosthectic screams (Prank) cd

Det var ju inte direkt i går Signal Lost avfyrade den här punkkanonen. Men den tål att nämnas även så här sent. "Prosthectic screams" känns som en färgglad dystopi. Musiken är mörk, melodierna är förvisso popiga men utan vita leenden och ändå blir jag glad när jag hör det här coola gänget från Austin, Texas. Låtarna har smak av så väl Avengers som den engelska peacepunkscenen och sångerskan Ashley låter ju som Beki Bondage bortglömda kusin. Det är hur fräckt som helst.

Favoritlåtar: Terminal, Simulation, Second voice, La beaute est dans la rue

No Fun At All redo för nya strapatser










Jag är i år ordförande för Manifests punkjurygrupp och får en del skivor hemskickade för jurylyssning. I dag fick jag en sådan platta. Jag blev minst sagt snopen när det visade sig vara No Fun At Alls comeback, jag visste inte ens att de hade börjat lira igen - men det är väl så att varenda Fagerstaband ska återbildas innan 2010 (Kom igen nu Happy Farm). "Low rider" är NFAAs första studioplatta sedan "State of flow" 2000. Och efter en snabb genomlyssning konstaterar jag att inga NFAA-fans kommer att bli besvikna. Skivan släpps den 14 november och ges ut på den egna etiketten Beat ém down.

Äntligen!!!

måndagen den 20:e oktober 2008

Ville, Valle & Viktor och Sillstryparn



Tack Urrke!!!

Lucinda bakom slö uppdatering...

Den senaste tiden har det varit sparsmakat med inlägg här. Skyll inte på mig. Skyll på Lucinda Williams. Nya plattan "Little honey" har gått varm sedan jag fick ett recensionsexemplar förra veckan. Och om ni vill veta exakt hur bra den är kan ni alltid läsa min recension i Helsingborgs Dagblad.

Attackpunk + bollträpunk = fredspunk

Born/Dead
The final collapse (Prank) cd

Det är helt omöjligt att ha koll på all punkrock som ges ut. Så klart. Och det är inte heller viktigt att ha koll. För då åker man på en och annan överraskning. Exempelvis Oaklands Born/Dead. Kände inte alls till namnet innan Prank skickade över "The final collapse". Googlade en stund och fick reda på att de sedan starten 2000 givit ut en handfull skivor i olika format - och faktiskt turnerat i Europa inte mindre än tre gånger.

Jag har lyssnat ganska mycket på "The final collapse" och gillar Born/Deads mörka crust som kombinerar amerikansk attackpunk a la Aus Rotten med militant engelsk bollträpunk a la Conflict. Sju egna fredspunkexplosioner plus en grym tolkning av Cress "Sirens" är vad man får. Born/Dead får gärna överraska mig fler gånger.

"Sjukt rolig upplevelse"

För en dryg vecka sedan livedebuterade fenomenala Körsbärsfettera. Staden var Skövde och platsen Slugpit.
- Haha det var den sjukaste och roligaste upplevelsen! Fem nervösa och stissiga tjejer blev det av oss. Det var ju en del missar och så men vi fixade det och publiken verkade uppskatta oss. Det var en liten klubb som vi lyckades knöka in 80 personer på och stämningen var på topp, skriver bandet i ett mejl till Turist i Tillvaron.

Den 31 oktober är det dags för spelning nummer 2. På Lyckliga Gatan i Borås, tillsammans med Gatans Lag. Det låter ju som ett kalasgig.
- Ja, det ska ju bli hur kul som helst. Ställ er i kö säger jag för det här får man ju bara inte missa!

Körsbärsfetteras debutdemo har precis kommit ut. Den kan beställas från bandets myspace-sida och kostar 20.- plus porto. Turist i Tillvaron har lyssnat på den hela dagen och återkommer senare med en recension.

Perkele vilket liveband

Perkele
Songs for you - live in Magdeburg (Bandworm) dcd

Vi förstår nog inte riktigt hur populärt det här Göteborgsbandet är utanför Sveriges gränser. I centraleuropa verkar punkare och skinheads dyrka dem. Ron (sång och gitarr) berättade i en intervju för Turist i Tillvaron för en dryg månad sedan om 4 000 personer på en spelning...

För något år sedan gavs det ut en live-dvd från ett gig i Prag. Och nu har en superfet dubbel-live givits ut. Perkelefansen kommer att jubla. För det är verkligen en varm och publikfriande tillställning som sattes på band i tyska Magdeburg för nästan exakt ett år sedan.

Oi-trion inleder festen med "Roots" från grymma "Confront"-albumet och fortsätter sedan med en radda vassa inspelningar från hela karriären. Publiken verkar rejält peppad. Perkele likaså. Och en sådan ekvation brukar ge svaret = bra platta. Så även denna gång. Perkele är ruskigt tajt livegäng. Jag hoppas få se dem på riktigt.

Favoritlåtar: Roots, Smash the scum, Cowards, Göteborg, Från flykt till kamp

Gigtips Göteborg

söndagen den 19:e oktober 2008

Svenska punkklassiker vol 3

Boomp3.com
Okej, knappast G-anx bästa låt. Men men, en låt med den titeln får ju inte glömmas bort...

Boomp3.com
Jag måste erkänna att Skövdes Heavy Hell är ett ganska obekant namn för mig. De släppte demon "Söft" runt 85 och medverkade bland annat på samlingskassetten Varning för ös vol 2. Jag har tyvärr inte hört demon, men "Wild punks from Skövde" är finfin bondpunk.

Boomp3.com
Klassiska umehåccebandet DS-13s ljuvliga Mob 47 travesti. Sällan har väl ett band bjudit på så mycket humor under så kort tid.

söndagen den 12:e oktober 2008

Fanzinefrossa - Inferno Punx

Sjukt mycket bilder på japanska punkband från 1989-2003. Gloom, Effigy, Disclose, Anti-Authorize, Crocodile skink, Framtid, Deceiving Society, Dislike, Abilty, ZOE, Crusade, Poikkeus, Carnage, Frigöra, Defector, Life, CFDL, SDS, Corrupted och många många fler. 82 sidor.

Inferno Punx

Fanzinefrossa - Anti-System

Första numret (1985) av Hudiksvallsbladet Anti-System var kanske inte det mest nyskapande eller fräscha som getts ut. Avskum intervjuas och svarar kortfattat, lokala Artificial Suicide frågas ut, italienska Wretched berättar att de fillar svensk punk, Svart Parad talar om sina visioner och BGK tycker att GBH och Exploited är rockstjärnor. Ettan innehåller även en del serier och recensioner.

Det coola med Anti-System #1 var att det var startskottet för den tidning som skulle utvecklas till den ledande och mest intressanta svenska punktidningen under 80-talets sista hälft. Dessutom var ju redaktion rätt ball - Andreas Lönnqvist, Lanchy Orre och Poffen Frimodig...

Anti-System #1

Fanzinefrossa - fyra vassa tidningar (repost)
























Skottkärrans Ande kom från Åkersberga och oansvarig utgivare var Peter Hirseland (Kramp, Ur Funktion, Svart Snö).
Skottkärrans Ande #1 1984
Punken i Stockholm, Ernst and The Edsholm Rebels, Moderat Likvidation, Varukers, Anti-Cimex, Riistetyt, Mob47 med mera.

The Triffids var ovanligt välredigerat och snyggt fanzine, som bara kom ut med ett nummer. I redaktionen fanns bland annat Birdnest-bossen Per Granberg.
The Triffids #1 1985
Bedrövlerz, Crass, The Past, Subhumans, Vibrators, Disorder med mera.



Ettnollett (och just nummer 2) tillhör också de sönderlästa zinen. Ettnollett var proffsigt och välskrivet. Nicke Boström i Luleå hade tidigare etablerat sig på zinescenen med den punkigare utgåvan Pack. I dag 2008 kommer fortfarande Ettnollett ut.
Ettnollett #2 1984
Disorder, punken i Västtyskland, Conflict, Kramp, Mob 47, svenska punkscenen, Black Flag, kåseri av Zluggo Pop, Wretched och en massa annan cool läsning.



Jag kände inte alls till Trassel tidigare. Det här var deras första nummer och det kom ut 1983. Zinet innehåller artiklar och åsikter om bland annat Vietnam, nazis, atomvapen och en intervju med Sötlimpa. När man vet att de som gjort den här tidningen heter Magnus Hörnell, Bonny Svensson och Magnus Bjurén så blir den mycket mer intressant. Dessutom skrev även en herre vid namn Micke Blomqvist för Trassel...



Först postat på Södra Promenaden den 28 maj.

Fanzinefrossa - Fetvadd & Mardröm (repost)













Löken (Rövsvett) och hans medkumpaner gjorde den utsökta tidningen Fetvadd som berättade om punkscener världen runt. Det var oftast långa informativa intervjuer med coola band, intressanta recensioner och fullstänigt sjuka serier - inspirerade av det klassiska barnprogrammet Tårtan. Fetvadd betydde otroligt mycket för mig och var en stor anledning till att jag själv började göra fanzines.

Mardröm var, rätta mig gärna, Lökens allra första fanzine. Han skrev om stentuffa Really Fast-akter som Destroy och Nasty Boys. Spelningar med Dead Kennedys, Theatre of Hate och Exploited recenseras. Och Discharge hyllas.



Fetvadd #2 var inte det starkaste kortet i samlingen. Men är betydelsefullt i den svenska 80tals-scenen eftersom det är första gången Jokkmokks-Ante dyker upp i spalterna på allvar. Resten är - som ni vet - historia.



Mardröm #1 Fetvadd #2

Först postad på Södra Promenaden 17 juni.

Fanzinefrossa - Napalm

På sidan 2 i debutnumret av Napalm deklarerade redaktionen vad tidningen stod för: "Tidningen av PUNK"S och för PUNK'S. Tidningen är politisk (syndikalistisk/anarkistisk) och vill inte anknyta sig till något av partierna". Men i Napalms första nummer handlar det till en början mest om djurförsök och NSMPD, inte fullt så revolutionärt (fniss). Dessutom en Bojkotta Zip-artikel och intervjuer med Kurt i Kuvös och Destroy. På recensionssidorna hyllas Black Flag, TSOL, Disorder och Discharge. Läsarna uppmanas att "undvika att själv köpa skivorna om du själv har möjlighet att banda dom". Det citatet är väl egentligen det enda som sticker ut i den Linköpingsavisan från 1982-83. En ljummen debut som så många andra.

Men när jag nu bläddrar i den gör jag en upptäckt som får mig att läsa Napalm på nytt, med nya glasögon. Den ena redaktionsadressen lyder Konstruktörsgatan 74, Linköping. I punksammanhang är det en legendarisk adress. Minst lika klassisk som Floravägen 20 C i Fagersta. Nå, Sveden (Raped Teenagers, KBD Records), blev det några fler nummer av Napalm?

Napalm #1

fredagen den 10:e oktober 2008

Punktrashattack

Plague
Thumper (Just 4 Fun) cd

Hardcorepunkarna Plague från Cleveland hade troligen varit ett okänt namn i Sverige om det inte hade varit för Punish-Snuffe i Finspång. 1988 sajnade han bandet och gav ut splitlp:n med Rövsvett, "Distortion head" eller "Sällan studsar en termos" som den hette på svenska. Plague hade börjat lira 1982, influerade av Discharge och Stooges. Först fem år senare kom singeldebuten "Just say no", en smått förtjusande hardcoreattack som hade väldigt lite med Discharge och Stooges att göra. MRRs chefsideolog Tim Yohannon nickade gillande och jämförde med Capital Punishment. Danska Moshables recensent hörde anmärkningsvärt nog såväl GBH som Dwarves i det korta aggromanglet.

Just 4 Fun har sammanställt en delikat historielektion över Plague. Här finns debutsingeln, liksom uppföljaren "Unresting place" och det suveräna hardcorealbumet "Chain sawing massacre". För hängivna arkeologer har J4F dessutom grävt fram en osläppt inspelning som var tänkt att bli Plagues tredje ep "Play dead". "Thumper" innehåller sammanlagt 34 låtar. Garanterat ett måste för alla som är inne på amerikansk punktrash.

Favoritlåtar: Choices, Rat in a maz, Downtown, Middle age abuse, We've gone mad

måndagen den 6:e oktober 2008

Chemical Vocation behöver rufsas till

Chemical Vocation
A misfit in progress (Panic & Action) cd

När Peter "Babs" Ahlqvist släppte nyheten om sitt nya bolag Panic & Action blev jag naturligtvis nyfiken på vad som triggade Babs nu. Jag spanade in de tre sajnade akterna Adept, Social Siberia och Chemical Vacation. Och blev förvånad - det lät inte alls så tokigt, ganska bra faktiskt. "A misfit in progress" med Chemical Vocation är premiärsläppet. Troligen det svagaste kortet i den nya leken.

Chemical Vocation beskrivs som bandet "som tillsammans med Neverstore och Kid Down representerar den nya tidens punk." Man pekar på släktskap med skejtpunk och Millencolin, samt Usa:s emo-scene. "Emo är inte det smetiga utseendefixerade kladd som My Chemical Romance och Underoath gjort det till", säger västgötarna i ett uttalande. Och förklarar sin tolkning: "Emopunk handlar mer om powerpop som inte trånade så förbaskat utan gick på knock rakt i magen.

Och Chemical Vocation beskriver sitt sound ganska bra. Millencolin är absolut en stor influens. Skejtscenen finns där, liksom emo-punken och dess starka kajalmålade refränger. Jag pallar inte riktigt med hela plattan i ett svep - ett par spår i taget fungerar alldels utmärkt och Pierre Larson har en röst som är svår att motstå. Men jag önskar ibland att någon bara trasade sönder ljudbilden eller drog ett rakblad över några riff eller fick spel och löpte amok. Chemical Vocation känns aningen för välkammade och behöver rufsas till lite. Emo eller inte.

Favoritspår: Pencils and papers, A misfit in progress, The beautiful truth

Tristess i Linköping 1979


Det ryktas om att Peter Kagerland skriver en bok om punken. 1979 gav han ut Linköpings första fanzine - Tristess. Debutnumret innehöll bland annat IQ 55, Stoodes, Blitzen och Ras. På recensionssidorna tycker Peter till om Bitch Boys, PF Commando och Massmedia. Liket Levers klassiska sjua "Levande begravd" beskrivs som "ganska bra" medan Angelic Upstarts-sjuan "I'm an upstart" är "en av de bästa singlar jag hört". Allra roligast att läsa är konsertrapporterna och en hel del av den varan finns det.
Nummer 2 kom året efter och hade ett än vassare innehåll: Spy, Åke och Bakgrundsfigurerna, Nasty Boys, Ramblers, Mackt och Zpamhead.

Tristess #1 och #2

söndagen den 5:e oktober 2008

Denimzine räcker länge

"Plötsligt slog det mig att vi 'värmt upp' en publik som kommit för att se en trummis iklädd kanindräkt och höra låtar som Pretty fly for a white guy", skriver Inge Johansson (TINC, Knugen Faller och en bunt andra) i en förtjusande krönika i nya Denimzine (#18) om hur det är att spela förband... eller se ett förband.
Inges krönika tillhör toppnumren den här gången. Men jag lusläser också kortintervjuerna med exempelvis Nitad och Imperial Leather. Och garvar när Dennis Lyxzén (Invasionen) berättar om svårigheterna att skriva texter på svenska "man vill ju inte att det ska låta Tomas Ledin". Fet läsning också om legendariska skivetiketten Norton och kul om tecknaren Sara Granér och skejtaren John Mag. Men jag förstår inte riktigt vad Anti-Flag har i Denimzine att göra. Förutom den plumpen är DZ som alltid en prisvärd blaska som räcker länge.

Smakrik Iron Lung-platta

Iron Lung
Sexless//No sex (Prank) cd

Iron Lung har en löjligt lång diskografi sedan de debuterade på Slap A Ham-samlingen "Short fast and loud vol 1" 2000. Trots det är "Sexless//No sex" min första bekantskap med bandet. Lite synd måste jag nog säga. De 20 explosionerna på det här albumet ger mersmak. Iron Lungs destruktiva hardcore smakar både Warcollapse-crust, Grief-ångest och intensivt amerikano-rens, som nog borde egga Relapse-gänget ordentligt. Det märkliga omslaget är målat av Nick Blinko från Rudimentary Peni. Det är coolt det också.

Favoritlåtar: Liars, Pressure, White flag, A farce, Future corpses

Svenska punkklassiker vol 2

Boomp3.com
Anti-Hundmina från Jönköping delade miniplatta med Pöbel Möbel 1984. Ryktet gör gällande att sångaren och gitarristen Petri senare blev manager åt Cardigans.

Boomp3.com
Stockholmarna i Trojne har inte riktigt fått det eftermäle man förtjänar. Två singlar gavs ut 83 och 84 - men den verkliga fullträffen vara att döpa en låt till "Dagen innan vi anföll Lundell". En punkklassiker sanna mina ord.

Boomp3.com
Pedant Städtant kom från Lund och existerade under några korta år i mitten av 1980-talet. Bandet gav aldrig ut något men medverkade på några samlingskassetter, bland annat Delirium Tremens-utgåva.

Boomp3.com
Tranås HerrAids ett av Rösvett-Lökens många band. Här handlar det om stop-and-go-trash eurostyle. Och att man splitta en tejp med franska kaosorkestern Rapt känns fullt logiskt.

Punk och Oi har flyttat

Den utmärkta bloggen Punk och Oi har flyttat och snyggat till sig. Väl värt ett besök och glöm inte att ladda hem Vaavi-ep:n eller provsmaka Grazdanskaja Oborona eller Kidnap.

Kottmossen punks back from the dead

P3, från bland annat Cruel Maniax (bilden), messar mig på Facebook. Han skriver: "Vi kommer att sparka igång Cruel Maniax igen efter 20 år. Vi ska börja repa igen nästa månad. RIF har redan kört igång och ska in i studio före jul. Fear of war ska också börja repa. Eventuellt kanske Crude S.S. med. Kul va?".
Turist i Tillvaron väntar nu bara på att Inge Ansvar drar igång Ugly samt att Mudda ser till att Happy Farm kommer upp på en scen igen, kanske med Jallo som gästmusiker...

lördagen den 4:e oktober 2008

Pressmeddelande från Bombfors

"Bombfors är åter på krigstigen med bomber och granater! Ny inspelning i antågande, cirka 10-tal låtar ska förevigas. Bombfors är tio år äldre, har bytt politik mot barnomsorg, spruckna relationer och allmän ålderdom. Som vanligt kretsar vår musik kring det liv vi lever och inte hur vi tycker andra ska leva. Vår musik handlar och kommer alltid att handla om våra egna erfarenheter och det är upp till lyssnaren att känna sig berörd."

fredagen den 3:e oktober 2008

Stark Raving Mad - hardcore att minnas

Stark Raving Mad
Amerika (Just 4 Fun) cd

En av 80-talets bäst bevarade hemligheter? Inte nu längre. Tacka Finspångsetiktten Just 4 Fun för det. Stark Raving Mad spelade hardcore i samma anda som exempelvis D.R.I. och Suicidal Tendencies, men man kan även spåra namn som MDC och Dead Kennedys i de snabba, runt minuten långa, hardcore- stänkarna. Bandet bildades i Houston, Texas, 1982 under namnet Pissed Youth. Året efter bytte man till Stark Raving Mad och tre intensiva år tog sin början. 1984 spelade man in första plattan "MX", en 45 varvs tolvtummare, och ett år senare "Amerika", också det en 45 varvs tolvtummare. Under de här åren turnerade de runt om Usa. 1986 gjorde de sitt avskedsgig på CBGB. Två år senare gav metaljätten Nuclear Blast ut båda skivorna som ett album. Och det är det albumet som nu för första gången ges ut på cd.
Jag tycker Stark Raving Mad åldrats väl och framför allt låtarna från "Amerika" känns väldigt fräscha än i dag. Oavsett om du är inne på D.R.I., MDC eller tidiga Suicidal Tendencies så kommer du gilla de 32 spåren här.

Favoritlåtar: Mr Hardcore, Capitalist cunts, Machine gun youth, Piss on you, Happy people

torsdagen den 2:e oktober 2008

En enda lång kärleksförklaring

Dorlene Love
Exile deluxe (Birdnest) cd

Jag föll pladask för Stockholmsgänget Dorlene i fjol. Jag surfade runt på Myspace och upptäckte det här vansinnigt levnadsglada bandet, som blandade balkantoner och klezmer med punkrock på ett sätt som gjorde mig alldeles rusig. Dorlene Love fungerar minst lika bra på ett helt album. Ena stunden känns det som om jag är gäst på ett bröllop regisserat av Emir Kusturica för att i nästa sekund kastas tillbaka till legendariska punknästet Ultrakåken. Ragnar Harald Mujaheddin har en grym stämma men det är Walter Deluxes punkdragspel som sätter ramarna, eller snarare bryter dem.
"Exile deluxe" känns som en enda lång kärleksförklaring.
Öppna famnen och ta emot den.

Favoritlåtar: Habibi (boom boom boom), La musica brutale, Cool cool anarchy, Exile deluxe, Renegade punx, The only heart I broke was mine

En variant av denna recension tidigare publicerad i Helsingborgs Dagblad.

Stilig ökenpunk

The Headless Marines
The hard end (Moshbrigade) cd

Jag minns att jag gillade Göteborgarnas demo "Semper Infidelis", en rapp och kaxig inspelning som lovade gott. "The hard end" är bandets debutplatta och jag är smått förtjust i den också. Det flinka gitarrspelet i kombination med ökenpunken och de läckra refrängerna gör det här albumet intressant. Dessutom är sångerskan Pixie en stor profil och hennes PJ Harvey-aktiga röst ger ytterligare karaktär år The Headless Marines.

Favoritlåtar: Shit in my pants, Safety pin, Two kicks, Street of roses

Gigtips Malmö

onsdagen den 1:e oktober 2008

Disco Volante sjukt bra - som vanligt

Disco Volante
We are forever (Not Enough) cd

Det är ju en lätt underdrift att säga att den här plattan varit efterlängtad. Disco Volante spelade in den för ett drygt år sedan och utgivningn sköts upp eftersom Jannicke drog till Los Angeles för att bygga gitarrer. Jag fick skivan av Not Enough-Oskar någon gång i augusti och sedan dess har jag lyssnat på "We are forever" minst en gång om dagen. Så jävla bra är den.
Disco Volante följer upp det hårda punkmanglet från debuten "Blood on the walls", men denna gång håller man i tyglarna lite hårdare och satsar mer på vinande riff och ett superfett komp (Linus är nog en av landets bästa punktrummisar). Energin flödar fortfarande. Disco Volante svänger stenhårt. Det är kanske så här Motörhead hade låtit om de varit typ 30 år yngre, lyssnat på punkrock och hängt på autonoma kulturhus. Till sist - Lovisa har en helt sjukt bra röst - oavsett om hon sjunger eller bara tokvrålar. Jag gissar att jag kommer fortsätta att lyssna på "We are forever" minst en gång om dagen en lång tid framöver.

Favoritlåtar: Dead end street (vilken jävla hit), Shut down/Blackout, Beat the blood out, 1984, It's your funeral